Centrum för Näringslivshistoria hjälper sedan 1974 företag att ta hand om sina historiska handlingar och, på olika sätt, ge dem ny relevans idag och i framtiden.
VÅR GRUND ÄR SOM EN outsourcad arkivtjänst, där vi hjälper verksamheter bevara allt det som visar vad de gjort, från beslutsprocessen och genomförandet, till hur slutresultatet kommunicerades, förklarar Anders Sjöman, uppdrags- och kommunikationschef.
Det här kan innebära allt från protokoll och projektplaner till prototyper och skisser, men även webbsidor, intranät, dokumentfiler och epost. Och även om handlingar dominerar, finns en del föremål, som i H&M:s arkiv där protokoll och kampanjmaterial samsas med utvalda plagg.
– Ett strukturerat arkiv gör historien mer lättåtkomlig. Vi hjälper våra kunder med efterforskningar och att söka fram de mest talande berättelserna från förr. För har man koll på sin historia fattar man smartare beslut idag, säger Anders Sjöman. Men historiebruk handlar inte om nostalgiska tillbakablickar, poängterar Margarita Feldman som är marknadskommunikationsansvarig, utan om att minnas varför företaget grundades och förstå hur det har lyckats hålla sig relevant.
Ingen myndighet
Namnet till trots är Centrum för Näringslivshistoria en kommersiell aktör. Kunderna är främst företag och föreningar som, till skillnad från statliga instanser, inte har lagkrav på sig att spara sina handlingar. De behöver dels uppmuntras att bevara sina ”gamla handlingar”, och vissa behöver även hjälp att hitta dem.
– När vi gör arkivinventeringar hos kunder brukar vi börja med att fråga var de förvarar julpyntet. Där man brukar trycka in allt man tycker är roligt och inte vill slänga, förklarar Margarita.
Att bestämma vad som är värt att spara blir ännu viktigare i dagens digitaliserade värld. Handlingar som projektplaner är numera powerpointpresentationer, korrespondens är mejl, och kundtidningar är kampanjsajter. Dessutom byter vi jobb oftare idag.
– Förr i tiden stannade folk ibland hela livet på samma företag, vilket skapade ett sorts levande internt minne. Det är inte lika vanligt idag, och då är det viktigt att bevara sin historia på annat sätt. I en digital värld kan man tycka att det vore enkelt, men vi är alla så bra på att rensa våra hårddiskar och tömma våra mejlkonton att inget blir kvar som visar på vad man gjort, menar Margarita.
En rikedom av information
Utöver arkiv- och berättartjänster erbjuder Centrum för Näringslivshistoria sina kunder en servicedesk, som hjälper till med återsökningar i arkiven. Det kan handla om allt från att hitta gamla avtal till att göra djupare research för t ex en varumärkestvist. Idag arbetar 28 personer på centret. Dryga hälften är arkivarier, den andra hälften är redaktörer och berättare – och ”alla är duktiga researchers”, säger Anders. Med resurserna som skapas i den kommersiella verksamheten, kan Centrum för Näringslivshistoria även driva en egen separat forskningsenhet. Både med djupare forskningsprojekt tillsammans med den akademiska världen, och bransch- och samhällshistoriska projekt som belyser företeelser inom svenskt näringsliv som tidigare inte har berättats.
– Med över 70 000 hyllmeter material finns mycket svensk historia att lyfta fram. Vi arbetar hela tiden för mer forskning i arkiven och uppmanar företagen att vara öppna med sin historia. Men det är viktigt att komma ihåg att arkiven inte är våra. De är varje enskilt deponerande företags privata handlingar och de måste ge ok innan vi kan ge åtkomst dit, säger Anders.
Stadiga golv och expansionsplaner
Centrum för Näringslivshistoria är sedan 1998 inrymt i Stendörrens lokaler på Grindstuvägen 48–50 i Ulvsunda. Utöver arkivdelen om 4 000 kvadratmeter finns här även en kontors-, forskarsals- och besöksdel. Ena dagen kommer Electrolux hela marknadsavdelning på besök, samtidigt som det kommer en inleverans med alla Gröna Lunds konsertaffischer och en klass 9-åringar som få en visning av GB Glass gamla glasskartor. Nästa dag är det en helt ny uppsättning besökare.
Läget är viktigt för att kunderna enkelt ska kunna besöka sina arkiv. De kan också boka en konferenslokal och lägga sina ledningsgruppsmöten i lokalerna, och gå en guidad visning i arkivet efter lunch.
Den senaste hyresvärden var ett gammalt tryckeri vilket, precis som Centrum för Näringslivshistorias sju hyllmil med material, krävde stadiga golv. Förutom bra bärighet är god säkerhet avgörande för verksamheten. Inte bara för att skydda informationen från obehöriga.
– Arkiven måste ha en viss miljö för att må bra. Mycket av det vi förvarar här finns bara i ett exemplar och måste skyddas från brand, vatten och skadedjur med mera, så lokalerna har anpassats för att möta Riksarkivets krav på professionella arkivlokaler, berättar Margarita.
Med så pass höga krav på att lokalerna ska stötta verksamheten funktionsmässigt, har man löpande kontakt med Stendörren för att säkerställa att allt fungerar som det ska och anpassas efter behov.